To err is human, to forgive is divine

Var ute och träffade Anna. Vi hade hur mysigt som helst när hon tar upp sin mobil, jag ser att klockan är 18:38 och det innebär att min buss inte går längre. Jag låter ett läte, som endast kan liknas med en döende varg i ett skruvstäd, glida ur min mun likt en ål i en smörig rutschkana och inser att jag inte kommer kunna ta bussen hem.

Trots det missödet var det sjukt kul att träffa Anna och jag förlåter henne att hon tillät mig distraheras! Nu sitter jag hemma och tittar på busstiden till Skansen. För dit ska jag imorgon med skolan! Nice!


Så här såg det ut när jag skulle dit med min oändligt söta lillasyster i våras!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0