Mama, that ainät even possible!

Idag gick jag upp klockan sju och for till jobbet men tji fick jag! För jag skulle tydligen inte jobba på morgonen så jag åkte hem. Lustigt nog hade jag ett leende på läpparna när jag åkte som inte ville försvinna. Jag har nämligen blivit lite förtjust i min nya buss, 179.

Den går genom ungefär olika förorter och tar 40 minuter. Under dessa 40 minuter får jag höra nya språk, se spännande huvudbonader, burkor och sjalar. Jag älskar det. Det är som att jag får upptäcka en helt ny sida av Stockholm jag inte sett förut. Ska snart få se den igen eftersom jag jobbar sju. Antar att jag är den enda 19åringen som inte har något emot att jobba lördag natt!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0