Bränd Dennis-korv

Nu är jag mindre seg i huvudet. Förmodligen för att mina älskade kids har skrikit ut vad för slags gojs jag kan ha haft där och att jag andats in en massa nyttig rök från när vi grillade korv, jag och mina guldklimpar. 

Jag har faktiskt börja gilla dem. Vissa är ju söta på riktigt och andra gillar jag för att jag får skrika lite på dem. Det är skönt. Vem hade trott att man skulle bli en bättre människa av att skrika på tioåringar en dag i veckan? Inte jag i alla fall!


Niiice! Eller? ;)

Kommentarer
Postat av: pelle

Indeed nice! Väry nice hörru!

2010-04-27 @ 20:50:39
URL: http://pellespersonliga.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0